Gården drivs i bolagsform, Årnäs AB. Verksamheten består av skogsbruk, jordbruk samt uthyrning av bostäder och sommartorp. Jordbruket är utarrenderat till bröderna Håkan och Roland Liljeberg. Det finns 4 anställda på gården, bl.a. inom skogsbruket som delvis bedrivs motormanuellt. På gården med omnejd finns ca 18 lägenheter, 7 bostadshus och ett 20-tal torp till uthyrning.

Årnäs säteri är beläget på ett näs i Vänern. Platsen har en lång och spännande historia. I parken finns, ovan jord, en ruin från huvudborgen i 1200-talets borganläggning. Omfattande utgrävningar av parken har visat att borganläggningen omfattade i stort sett hela näset. Fynd från utgrävningarna m.m. kan efter överenskommelse ses i Årnäs Museum. Ruinen kan besökas till fots. En parkeringsplats är anlagd utmed vägen mellan Årnäs och Lugnås. Avståndet mellan parkeringen och ruinen är ca 800 meter.

Ägarlängden är känd från 1300-talets början, då gården var kungsgård, bebodd av riksmarsken, under Magnus Eriksson Ladulås, Tyrgils Knutsson. Gården skänktes senare av kronan till nunneklostret i Gudhem varvid nunnorna troligtvis bodde på Årnäs en kortare tid. Under långa tider har gården varit frälsegård. I nutid ägs och förvaltas gården av Gustaf Ekman.

Kontakt: Gustaf Ekman, tel 0501-450 05, 070-209 37 30, fax 0501-450 02
E-mail ekman@arnasab.se

Årnäs Museum är beläget på bottenvåningen i ett bostadshus mitt emot det forna glasbruket.

På museet kan man i en av salarna se fynd från utgrävningar av den medeltida borganläggningen, läsa historik samt se bilder och en modell av hur borgen kan ha sett ut, m.m. I den andra salen finns samlingar av föremål från glasproduktionen, glas producerat vid Årnäs glasbruk (och även andra glasbruk), samt föremål från glasbrukstiden. Här finns också en modell av hur bruket såg ut vid 1900-talets början.

Museet, som ägs och drivs i privat regi, är inrättat av Harald Ekman i samråd med Aranäs Kulturförening samt Västergötlands Museeum.

Borgen skyddades av tre vallgravar, idag knappt urskiljbara. Den yttersta graven löper omedelbart utanför södra ringmuren och har säkert också fortsatt på västsidan. Ungefär 130 meter om denna grav kan man ana den mellersta graven. En tredje vallgrav har skurit av udden vid dess bas, omkring 600 meter från uddens spets i norr. Det är således ett imponerande stort område som en gång bildade borgkomplexet!

Arkeologi i Aranäs 1916 -1925. Borgen har undersökts vid två tillfällen. Första gången var åren 1916 - 1925. Då grävde man ut den då mytomspunna ruinkullen på uddens spets. Utgrävarna antog att borgen byggts redan på slutet av 1100-talet med diverse ombyggnationer runt år 1300. Man funderade också på om det inte funnits en ännu äldre borganläggning - uppförd i trä.

Redan 1916 fann något som blivit ett av Sveriges mest kända medeltida föremål - en hjälm. Hjälmen kunde dateras till omkring år 1300.

Arkeologi i Aranäs 1999 - 2001. Under de senaste utgrävningarna har bilden av borgen kompletterats. Man vet nu att borgområdet varit mycket omfattande - med fler påkostade stenbyggnader. Det största huslämningen låg 80 meter söder om huvudborgen. Kvar fanns en 8x15 meter stor källare, som haft ett trapptorn på nordsidan. Ner i källaren leder en magnifik trapp. Arkeologerna tror att man funnit spåren efter en palatsbyggnad.

Huset har varit byggt av kvaderstenar precis som huvudborgen. Strax öster om palatset fanns ytterligare en stenhusgrund - byggt med välhuggna kvaderstenar. Allt tyder på att alla kända stenbyggnaderna planerades och byggdes i slutet av 1200-talet. Alltså: det saknas belägg för att det funnits en 1100-talsborg på platsen. Ännu mindre finns spår efter en träborg.

Under loppet av 1300-talet ändrades bebyggelsen genom de olika ägarna (kung, kloster, frälse, biskop). I slutet av samma århundrade avvecklades stenhusbebyggelsen. Det är först under 1500-1600-talen som gården åter förefaller vara i drift.

Källor. ”Aranæs. En 1100-talsborg i Västergötland”. Schnittger & Rydh 1927. "Aranäsborgen. Arkeologisk undersökning 1999". Lundqvist & Stibéus 1999

http://hem.passagen.se/lalu0144/ia_home.htm

Aranäsprojektet. Projektledare: Magnus Stibéus, Riksantikvarieämbetet och Lunds Universitet och Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet och Göteborgs Universitet. Finansiering: Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård.