» Aranäsborgen
Aranäsborgen låg ursprungligen på en udde i Vänern. Idag är landskapet förändrat genom invallningar. På uddens yttersta spets syns idag ruinen efter en byggnad som en gång var en påkostat stenhus med välhuggna sandstenskvadrar. Måtten på huset var 13x19 meter med murar som varit upp till 4 meter tjocka. Vid ruinen finns spår av en ringmur vars norra sträckning bildar en del av stenhusets norra vägg.
Borgen skyddades av tre vallgravar, idag knappt urskiljbara. Den yttersta graven löper omedelbart utanför södra ringmuren och har säkert också fortsatt på västsidan. Ungefär 130 meter om denna grav kan man ana den mellersta graven. En tredje vallgrav har skurit av udden vid dess bas, omkring 600 meter från uddens spets i norr. Det är således ett imponerande stort område som en gång bildade borgkomplexet!
Arkeologi i Aranäs 1916 -1925. Borgen har undersökts vid två tillfällen. Första gången var åren 1916 - 1925. Då grävde man ut den då mytomspunna ruinkullen på uddens spets. Utgrävarna antog att borgen byggts redan på slutet av 1100-talet med diverse ombyggnationer runt år 1300. Man funderade också på om det inte funnits en ännu äldre borganläggning - uppförd i trä.
Redan 1916 fann något som blivit ett av Sveriges mest kända medeltida föremål - en hjälm. Hjälmen kunde dateras till omkring år 1300.
Arkeologi i Aranäs 1999 - 2001. Under de senaste utgrävningarna har bilden av borgen kompletterats. Man vet nu att borgområdet varit mycket omfattande - med fler påkostade stenbyggnader. Det största huslämningen låg 80 meter söder om huvudborgen. Kvar fanns en 8x15 meter stor källare, som haft ett trapptorn på nordsidan. Ner i källaren leder en magnifik trapp. Arkeologerna tror att man funnit spåren efter en palatsbyggnad.
Huset har varit byggt av kvaderstenar precis som huvudborgen. Strax öster om palatset fanns ytterligare en stenhusgrund - byggt med välhuggna kvaderstenar. Allt tyder på att alla kända stenbyggnaderna planerades och byggdes i slutet av 1200-talet. Alltså: det saknas belägg för att det funnits en 1100-talsborg på platsen. Ännu mindre finns spår efter en träborg.
Under loppet av 1300-talet ändrades bebyggelsen genom de olika ägarna (kung, kloster, frälse, biskop). I slutet av samma århundrade avvecklades stenhusbebyggelsen. Det är först under 1500-1600-talen som gården åter förefaller vara i drift.
Källor. ”Aranæs. En 1100-talsborg i Västergötland”. Schnittger & Rydh 1927. "Aranäsborgen. Arkeologisk undersökning 1999". Lundqvist & Stibéus 1999
http://hem.passagen.se/lalu0144/ia_home.htm
Aranäsprojektet. Projektledare: Magnus Stibéus, Riksantikvarieämbetet och Lunds Universitet och Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet och Göteborgs Universitet. Finansiering: Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård. |